hemma på min gata i stan

För nästan exakt ett år sedan fick jag ett meddelande på mailen som sa att jag var antagen till arbetsterapeututbildningen i Norrköping. Jag sa upp mig från jobbet och från lägenheten, fick en ny i ny stad jag aldrig satt min fot i. Allt gick i rasande fart. Så snabbt har jag aldrig bestämt mig för någonting tidigare, det var nog meningen. Nu sitter jag här, ett år senare. Vid samma tid pluggade Lizette i Grimslöv. Mika och Sofie reste runt i Australien, kanske på samma plats som Anna idag befinner sig. Sanna bodde i Göteborg men har nu hus i Falkenberg. Tänk på vad ni gjort det senaste året eller bara sedan i somras. Tänk vad fort det går och hur coolt det är. Jag är en person som ser bakåt, men även framåt. Det ena utesluter aldrig det andra för mig. Det jag ser framför mig nu är tenta på torsdag, Daniel Adams-Ray, 25 årsfest och Luciafirande i Alnarp. Allt detta bara denna veckan. Sedan jul och nyår hemma. Efter det kommer en ny termin och en bebis. För mig innebär att leva i nuet att leva fullt ut. Alltså att inte glömma det jag gjort för att kunna gå vidare och ta några steg framåt. Som idag tänker jag på vad jag gjort de senaste dagarna och hur det kan komma att påverka det som sker imorgon. Livet, visst är det coolt?