hemma på min gata i stan

Idag har jag tagit bussen upp till Norrköping för att därifrån ta tåget till Västerås. Jag hade först tänkt att ta tåget från Kinnared men tyckte det blev för dyrt och ändrade mig till Swebus som var mycket billigare, längre tid men ändå. Från Norrköping kunde jag sedan köpa tågbiljett för 95 kr istället för 200 som jag gjort tidigare, antagligen för att jag åker en vardagkväll. Swebus var lite sen och motorn pajade i Jönköping men jag hade ett så himla trevligt sällskap som jag nu övertygat till att plugga till arbetsterapeut, helt klart nöjd. Men som sagt, Swebus var lite sen och jag ville ju gärna komma med tåget som gick 19.28 istället för att sitta på stationen i en timme och uggla. Så jag sprang som en idiot från busstationen till tågstationen där en snäll kille höll upp dörren så att jag kom på. Så fort jag satt mig körde tåget, yes jag hann! Ok, nu får jag köpa biljett på tåget men det är ju inte hela världen, jag kom ju på! Så kom konduktören och jag bad om att få köpa en biljett då jag inte hunnit eftersom att Swebus var sen. Vet ni vad jag fick betala? VET NI VAD JAG FICK BETALA? 315 KRONOR. What? Rena rånet! Med facit i hand skulle jag inte sprungit, inte ansträngt mig för att komma med och inte heller svettat ner min tröja, fått ont i luftrören eller sagt tack till han som höll upp dörren. Jag skulle gått i Malin Karlsson takt, hälsat på alla, stannat för bilarna och gått in och köpt en biljett i automaten för att sedan snällt sitta där en timme och vara nöjd. Var är "det är lugnt, du får den för 95 eftersom att det syns att du sprungit som en galning och hade goda avsikter"? Nu är jag inte nöjd, och så är jag hungrig också. Var är mackan som skall ligga i väskan när man behöver den som bäst?