hemma på min gata i stan

De närmaste åren efter studenten upplever nog många som händelserika och med många förändringar. Så har i alla fall jag upplevt dem. När dessa förändringar har börjat närma sig, så bearbetar jag dem genom att tänka rätt mycket på dem innan, nästan måla upp ett skräckscenario, för att sen när förändringen sker inte tycka att det är så märkvärdigt. Ett rätt bra sätt att bearbeta det, tycker jag själv. Nu är jag inne i skedet där förändringen börjar, jag flyttade från bissmarksgatan idag, och det känns inte som jag tänkt mig. Det kändes jobbigt, inte sådär lättsamt som det ju brukar. Kanske är det för att det bara är början på en långt mycket större förändring.
// Tomas